Med tredjepartstjänster menar vi här leverantörer som kontrakterats för att utföra vissa
funktioner eller tillföra mervärden vid elektroniskt meddelandeutväxling. Exempel på
tredjeparter är operatörer som arbetar med kommunikations- och distributionstjänster,
fakturaväxlar, banker. Förutom rena kommunikationstjänster kan de skapa mervärden genom
att överbrygga skilda datanät och protokoll, bidra till ökad säkerhet och tillgänglighet (ofta i
samarbete med andra operatörer), överbrygga tekniska meddelandeformat genom
konverteringstjänster, erbjuda tjänster för leverantörsanslutning liksom tjänster för à
jourhållande/ förvaltning av alla handelpartners profiler (identiteter, kontaktinformation, format
som hanteras, etc). Tjänsterna kan ibland erbjudas av den som levererar affärssystemet men
sköts ofta av annan leverantör.
Användning av Svefaktura kräver inte tredjepartstjänster. I synnerhet genom Transportprofil
Bas öppnas möjligheten att kommunicera direkt mellan leverantör och köpare.
Det lämnas till var och en att bedöma förhållandet mellan mervärden och åtföljande kostnader
när tredjepartsoperatören anlitas. Varje part som deltar i elektronisk handel skall själv få
avgöra om tredjepartsoperatör behövs. Den som anlitar en operatör tar också ansvar för
operatörens åtgärder (eller brist på åtgärder), liksom för kostnaderna, i förhållande till sina
handelspartners. Om tredjepartsoperatören väljer att anlita underleverantör är det rimligt att på
motsvarande sätt kräva att tredjeparten tar det fulla ansvaret för sin underleverantör. Om båda
de kommersiella parterna använder samma tredjepartsoperatör ligger det på operatören att
vara tydlig med vilka åtgärder som utförs för respektive kommersiell part.
Används Transportprofil Bas mellan leverantör och köpare, eller mellan ev operatörer som de
anlitar, visas genom utställande av transportkvittens att ett eller flera meddelanden kommit
mottagaren till handa på den elektroniska adress som mottagaren anvisat. Används annat
protokoll för överföring behöver mottagningspunkt och sätt att dokumentera
ansvarsövergången leverantör- köpare dokumenteras. Med flera mellanhänder, och kanske
dessutom olika protokoll inblandade, ökar behovet av tydlighet.
Vid förmedling av elektroniska dokument via tredjepartstjänst behöver operatören en enkel
och tillförlitlig metod för att fånga information om meddelandenas adressering. I dag är det
vanliga förfarandet att operatören läser meddelandena för att därur härleda adressinformation.
Detta kräver att operatören kan tolka meddelandeformatet. Vi menar att tredjepartsoperatörer
måste avkrävas stöd för meddelandeförmedling baserat på enbart kuvertinformation (se avsnitt
”Förklara hur en faktura bör styras (routas) rätt till mottagare”). Därigenom vinner vi tre saker:
a) om förmedlare inte behöver kunna tolka meddelandeformat blir användare friare att byta
såväl förmedlare som meddelandeversioner/-typer; b) förmedlingstjänsten blir mer generellt
användbar, och c) vi kan kräva integritetsåtaganden av mellanhänder vid elektronisk
kommunikation (jämför traditionell post där förmedlaren förväntas att inte läsa eller tolka
innehållet!). Det som här sagts utesluter inte att en part kan anlita sin operatör för
meddelandekontroll/ formatvalidering om nyttan motiverar kostnaden.
En tredjepartoperatör får inte förändra elektroniska meddelandens innehåll. Konvertering måste
ibland tillgripas, men bör om möjligt undvikas. Om det sker får konvertering mellan format
endast ske på endera leverantörens eller köparens uppdrag och ansvar.
Problemet vid konvertering är att det sällan går att göra en 1:1-översättning mellan olika
meddelandeformat, dvs det är svårt att ”backa” ett konverterat meddelande så att det
ursprungliga formatet återställs. Vid konvertering av fakturor är kravet att ursprungsformat skall
sparas i fall av informationsförlust (not – Riksarkivet ställer krav på sparande genomgående).
Det är därför avgörande om konvertering sker på leverantörens eller köparens uppdrag, då det
avgör i vilket format fakturan anses utställd. Konvertering leder även till ett svårlöst
revisorskrav, genom att åtgärden förväntas vara spårbar inifrån uppdragsgivarens affärssystem.
1. Att komma igång
