I Svefakturans dokumentationen identifierar Svefaktura Bas
den minsta delmängd av
Svefaktura som alla IT-lösningar skall klara av att hantera. Syftet med uppdelningen är att
underlätta överenskommelse om start av nya relationer: håller man sig till Bas-uppgifterna
behöver man inte undersöka vad partnern klarar av att hantera, man avtalar ”i klump” om ett
visst fakturainnehåll för utväxling. Vi hoppas att ansatsen skall göra det lättare speciellt för
mindre leverantörer att komma igång, liksom att det skall göra e-fakturainförande lönsamt även
i relationer där volymerna är små.
Vid Svefakturainnehåll utöver Bas – ibland kallat Svefaktura utökad – behöver parterna var
överens om det i förväg. Som exempel på innehåll i Svefaktura utökad kan nämnas den valbara
användningen av koder för parter/adresser och system för artikelnumrering. Om parterna väljer
att använda koder måste de även bestämma vilka kodsystem som skall tillämpas.
Det skall understrykas att Svefaktura Bas inte är någon egen standard. Det finns bara
en
standard för Svefaktura och den bestäms av det publicerade specifikationspaketet (se avsnitt
”Vad omfattar specifikationerna?”).
Det teoretiskt maximala innehållet i Svefaktura bestäms av dess XML schema.
Tanken bakom uppdelning i basinnehåll och avtalat innehåll avspeglar en strävan att säkerställa
att informationsinnehållet i en faktura inte förloras. En mottagare skall ta emot och behandla/visa
allt som ingår i en faktura utan informationsförlust, dvs mottagarsystemet kan inte fritt välja att
redovisa enbart vissa av uppgifterna i en faktura. Kravnivån för detta sätts inte av tekniken utan
av generella lagregler inom bokföring, skatt och arkivering. Samtidigt är krav på avtalat
informationsinnehåll ett bekymmer i sådana här sammanhang, speciellt när det hamnar på
bilateral nivå och mängden relationer växer. Det är en utmaning att hitta enkelt administrerade
och kostnadseffektiva former för detta. För fakturamottagare i offentlig sektor är därför
ambition att klara hela Svefaktura utökad.
I Bas ingår alla obligatoriska element plus ett antal valbara element som används beroende vad
den enskilda fakturan skall innehålla. Svefaktura Bas finns uppmärkt i följande dokument i
Svefakturans specifikation:
-
I Excelarket som dokumenterar Svefaktura
SFTI-Basic Invoice-1.0.xls. Basinnehåll
markeras med bokstaven B i kolumn U.
-
I PFD-dokumentet SFTI Basic Invoice - Termlista.pdf som listar Svefakturans
termer. Bas markeras med bokstaven B i kolumnen längst till vänster.
-
I Online dokumentation är Basinnehållet uppmärkt per element och klass i kolumnen
längst till höger.
Dessutom finns en uppflaggning i verifieringstjänsten av eventuellt använda element som ligger
utanför Bas. Denna uppflaggning är bara för information, dvs vi betraktar inte detta som något
fel. Verifieringstjänsten är den enda funktion där det finns automatik i bedömningen av filer mot
Bas-innehåll.
1. Att komma igång
